Eller något... Nu har jag suttit ikväll och tittat på filmer... Och jag har gråtit... Inte till filmerna, eller ja, ibland har de kommit av något i filmerna, där jag inte förstår alls varför jag skulle gråta.. Men oftast.. Då har det bara börjat forsa, kinderna har blivit blöta, ögonen bränner, näsan måste snytas, och hulkningarna är hemska... Varför börjar jag storgråta mitt i allt? Kan titta ut genom fönstret och tänka "fy faen vilken jävla storm det ser ut att vara där ute och vad tråkigt med regnet som smattrar mot fönstret" och så börjar jag gråta.. Och sitter 10minuter och vet inte vart jag ska ta vägen, bara gråter och gråter... Eller som i filmen, Evan fick alla människor att springa upp på arken när dammen brast, då började jag också gråta.. Av vilken anledning då? Det var ju inget märkvärdigt... Jag bara gråter och gråter och har gjort så några timmar nu till och från.... En klump i bröstet har jag också, men den kan nog vara av alla hulkningar, brukar kunna bli så då... Det är ganska skönt att gråta... Men jag vill så gärna ha hem min gubbe när tårarna forsar, så jag kan krypa ihop i hans famn som en liten boll, låta hans händer smeka över mitt huvud och rygg, höra hans röst säga "släpp ut alla tårar, låt dom komma bara, låt dom komma"... Åhh det är så lugnande ord när han gör så, och de får mig att släppa allt, och då menar jag ALLT... Tårarna rinner, jag känner att jag kan gråta, det är inte dumt, även om jag inte vet varför..

Åhh jag vill ha hem honom nu, så jag får gråta ut alla tårarna nu en gång för alla.....