För tidigt nu igen, så har de sänt vingarna ner till en tjej som var alldeles för ung... Men som de brukar säga, himlen tar de bästa för tidigt...

När man sitter vid sidan om, och ser på, inte vet vad som händer, var hon kände, varför det blev såhär, då finns inga ord... I helgen fick jag veta... Det var en hemsk dag... Först att få höra att det eventuellt är så.. Och sen att konstatera att det var så.. Och då behöva ringa ett samtal och tala om vad som hänt.. Fick en stor klump i bröstet, i halsen... Det var det värsta jag gjort... Jag vill aldrig mer meddela något sådant... Jag vill aldrig mer ha ett sånt samtal... Mellan samtalen grät jag... Tom kom och skulle trösta mig, men jag bad honom att gå iväg, så jag kunde lugna ner mig och ringa det sista samtalet... Efter det... Ja då grät jag... Jag fick en klump i bröstet.. Som ännu är kvar... För trots att jag vet att hon aldrig mer kommer tillbaka.. Så hoppas jag.. Jag hoppas på att en dag få se en status från henne på facebook, eller få ett sms där hon frågar när jag kommer till Sverige så vi kan träffas... Jag hoppas... Med vetskapen att det aldrig mer kommer ske... Men önska får man göra....

Texten här i hjärtat har så rätt.. Jag vet att ängeln levde efter detta, men på samma gång så såg hon alla människor, djur, växter, som högt uppsatta varelser...

Och jag vet att jag måste leva efter det som står i hjärtat också... Och tro och förstå att allt sker med en mening...

Vad som än händer i livet, så går livet trots allt vidare.. Att sörja är förståeligt, och tillåtet, så länge man tillåter sig att gå vidare med sitt liv... Hur svårt det än må vara...

Jag har värk, jag har tårar, jag har glädje, allt på samma gång i mitt hjärta... Men jag vet, att jag nu har min farfar, min morfar och min syster, som alla tre tar hand om mig, sitter på min axel när jag behöver stöd och hjälp... De finns alltid med mig, i en varm plats runt mitt hjärta...

Sänder otroliga styrkekramar till alla dina nära och kära Linn....

Sov gott lilla vackra ängel.... Sov gott....