Började mitt i allt fundera på julen.... Vad gör man då?? Så som jag planerade för några år sen så skulle jag kastat Tom i bilen och åkt till Sverige över nyår, eftersom vi sa varannat år jul, varannat år nyår, pga hur han hade dottern fastän jag tyckte det var svårt eftersom jag ville ju vara just på jul med min familj, för det är viktigt för mig, men när jag själv då hamnade i en ny familj så måste man ju samsas på något sätt... Men nu... Vad gör man nu?? När inte de planerna fungerar längre?

Och vad ska man göra när halva familjen är placerad i Luleå, andra halvan i Kalmar, syrran i Nyköping och äldre generationen i Vagnhärad?? Vette faen hur jag ska lyckas hinna med o träffa allihop för middagar och annat, om jag åker hem över jul eller nyår....

Och dessutom så är jag eventuellt på väg bort i Januari igen för att jobba mera, så visst, en resa till Sverige över nyår skulle ju kanske vara bra så man kan flyga därifrån eftersom det är billigare, men då återstår ändå problemet, hur ska jag få ihop hela familjen för att kunna fira jul med de alla på samma ställe??

Det är länge kvar till jul, men som jag konstaterade, när jag kommer hem har jag ungefär 2månader jag kan arbeta hemma i Finland, innan jag antagligen ger mig iväg på nya äventyr igen.... Och det betyder att julen kommer närma sig snabbt och jag vill ha allting utrett och klart... Jag rent ut sagt HATAR att ha släkten på olika ställen i landet när jag är van med att ha dom på ett och samma.. Tidigare har det bara varit faster som varit den som bott någon annanstans, men hon försökte alltid komma hem... Men nu när ALLA bor på olika ställen så hatar jag det... Jag kände ett tag att om inte jag hade flyttat så kanske alla hade stannat kvar.. Men å andra sidan, jag är ju inte orsaken till att folk finner lyckan på olika ställen.. Och jag är glad att de alla mår bra där de är idag... Men ledsen för att jag ALDRIG kommer kunna ta båten över till Sverige igen och träffa HELA min familj igen, inom loppet av 2dagar....

Helt ärligt så är jag nära till tårar när jag skriver om det här för det plågar mig faktiskt... Men som jag skrev också, jag är glad att alla mår bra och är lyckliga där dom är, och jag får helt enkelt acceptera det.. Lika mycket som de fick acceptera att jag valde att byta land när jag tog det beslutet...

Men det är svårt... Så nu vet jag vad familjen känt när jag åkte... Bara det att de kände det nog inte som mig ändå... För de visste att jag kommer hem till dom...

Nu kan jag inte åka 3-4ggr i året för att hälsa på min familj och släkt, som jag gjort senaste 3åren...  Nu måste jag planera in det bättre, för det är mycket mera körande i Sverige, så det går inte att ta en spontantur över helgen längre...

Eller så får jag helt enkelt säga åt alla att börja komma till mig istället.. För trots att jag haft mer än heltidsarbete så har jag lyckats hitta tiden och möjligheten, och tagit mig tiden, till att åka över till Sverige mycket... Så kanske jag ska skaffa mig ett stort hus och bjuda in släkten till mig över jul och nyår istället.. Så slipper jag bekymra mig om problemet som kommer bli runt den annars härliga högtiden...

*funderar*