så kommer här ett inlägg :)

blir ett sånt där blandad kompott inlägg nu, vet inte riktigt vad jag vill skriva om idag...

Sen sist jag skrev så har mycket hänt.. Sitter för tillfället i min lägenhet på ett 28-gradigt Kreta, och kommer här sitta, inte i lägenheten men på Kreta, i 3månader till.. I slutet på oktober, början på november, kommer jag att komma hem igen, så ska bli en spännande upplevelse här... Kommer att jobba på ett hotell, med lite försäljning, och trivs redan bra där med kollegorna och introduktionen på jobbet.. Imorgon kommer jag köra hela dagen ensam för första gången så vi hoppas allt går bra :)

Vad annat, mer än att jag har toppenväder och inte kan klaga på regnet eller kylan på ett tag? :) Hmm... Min skola blev lagd på is, kommer ta kontakt med dom så fort jag är tillbaka i finland igen, och då ta tag i studierna så jag kan bli merkonom någon gång :)

Arbete, ja de har jag för tillfället här på kreta, hoppas på att göra bra jobb så åker jag nog tillbaka hela nästa säsongen och inte bara halva... Men ett jobb i Finland igen skulle inte vara helt fel...

Vikten.. Ja de var ju de som var stora ämnet ett tag på bloggen... Men vikten har stått stilla senaste 8veckorna ungefär, och jag blir galen, men kanske de här miljöombytet hjälper till lite grann, äter bättre gör jag åtminstone :)

En lite tråkigare sak dock... Och nu hoppas jag verkligen inte att de det berör tar illa upp.. Men jag måste faktiskt få skriva det... För det högg till lite i hjärtat när jag fick höra om det, och man blev faktiskt rädd....

En person som jag haft "äran" att lära känna, de senaste åren, hamnade idag in akut på sjukhus... Hjärtproblem... Visst, åldern är en orsak, men det är en fasa att få höra något sådant.. Personen i fråga är inte släkt med mig, men ändå så kände man att tårarna var nära när jag fick höra om det.. Jag tänkte direkt på familjen, på barnen, barnbarnet och alla andra där runtomkring.. Trots att personen i fråga som sagt inte är i min släkt, så kände jag, "Jag hoppas verkligen att allt går vägen, jag vill inte sitta här nere och inte kunna finnas till när det behövs".... Men nu har jag förstått att allting verkar ha gått lite åt de bättre hållet, och jag kan andas ut igen...Än en gång, jag är inte släkt med personen i fråga, men jag känner, och har gjort från första början, mig som en anhörig, och jag bryr mig otroligt mycket om personen och dess släkt...

Jag tänker mycket på familjen i fråga nu.... Och håller mina tummar hårt att personen får åka hem och må bra i många år till :)

Man tänker till en extra gång på allting när såna här saker sker.. Hur skulle jag reagerat om det faktiskt var min mamma, mormor, farmor, pappa, syster, eller någon annan som faktiskt ÄR min släkt, som det hade hänt något med? Det är en svår tanke...Och jag hoppas att det dröjer otroligt många år innan jag behöver genomlida samma sak själv, att inte veta vad som händer nästa sekund, nästa minut... Att bara hoppas....

Som jag sa i början, en blandad kompott blev det...

Jag lovar att blogga oftare, ska försöka göra det lite mer som en dagbok nu när jag är borta, men den här första veckan har det varit sååå mycket att ta in, ny kultur, ny mat, nya vänner, nytt jobb... Men det har gått bra..

Och nu börjar jag anpassa mig till livet på ett hotell, stranden, och mysiga restauranger :)

Ha en trevlig kväll allihopa, själv ska jag snart bädda ner mig så man orkar med en kurs klockan 8 imorgon :)

Säger God Natt med en bild från ca.20.30 ikväll, solen på väg ner, och nu är det becksvart ute :)

God Natt

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nästan....   Idag klev du in på mitt jobb... Efter flera år utan rädsla, så fick du idag mitt hjärta att stanna, tårarna brännas, paniken i hjärtat höll på att ta livet av mig, och benen ville springa ut genom bakdörren.. Det var du.... Du som ...

Hur en frustrerad och förbannad Tina kan vara!   Jag ska börja med att säga, ni som tar åt er, fundera en gång extra innan ni slänger in en kommentar, varför tar ni åt er?? Har ni på något sätt fått mig att känna så som jag ska skriva så kanske e...

    När folk kläcker ur sig "att gå ner i vikt är inte så värst svårt men att omvandla till muskler är svårt så du klarar nog inte av att få synliga muskler för att du har en hel del extra kilon" då får det mig att se rött! Jag har kämpat o kämpa...

Funderar jag på om jag skulle varit mera involverad som dotter, syster, styvdotter, låtsassyster, kusin, syster/brors-dotter, barnbarn, vän, om jag hade stannat i Sverige............ I värsta fall hade jag då fått se på ovanifrån molnen i allafall...

Älskade vackra syster... Idag skulle du fyllt 23... Tänk hur snabbt tiden går.. Du skulle varit äldre än mig nu, jag stannade ju faktiskt vid 22 :) Men tänk igen vad snabbt tiden går.. Du har varit borta länge nu... Alltför länge nu... Vi är så många...